Lämna det gamla

Att vilja ha ett liv utan självdestruktivitet är så svårt för det betyder att lämna massa gamla vanor, beteenden med mera bakom sig. Att lämna trygghet och ge sig ut i osäkerhet. För mig är osäkerheten att jag inte vet vem jag själv är annars, värst. Att jag inte har varit vuxen utan ångesten som en nära följeslagare. Att jag är rädd att känna mig gränslös utan den. De egenskaper hos mig som har bidragit till att jag har haft psykisk ohälsa är även egenskaper som gör mig till en bra människa. Min envishet och mitt stora engagemang. Min vilja att göra bra ifrån mig och vara omtyckt. Oron för att de bra delarna också försvinner och att jag blir känslokall, lat, osocial. Att jag inte vet vad som kommer ske med mina tankar och att då tryggheten i det gamla vanliga känns, inte bra men mindre läskigt. 


Jag går igenom dessa tankar varje dag. Det handlar inte om att jag en gång för alla ska bestämma mig utan det är att bestämma sig varje dag. Varje gång som livet och framtiden känns skrämmande och osäker. Varje gång jag spinner iväg i tankesnurr komma ihåg att inte handla på impuls, inte förutsätta att det värsta tänkbara händer, inte hålla det för mig själv utan be om hjälp. 

Och våga förändringar. De är mycket värre i huvudet än i verkligheten. 

Känslor, Ångest | | Kommentera |
Upp